Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter med ett historiskt perspektiv på språk eller samhälle
Ni har kanske hört att det är inne med feminism nu för tiden. Därför tänker jag prata om det besläktade ämnet feminism – som ni vet betecknar kursiv stil att man tar bort betydelsen från ett ord och fokuserar på ordet självt. Etymologiskt har ordet feminism med kvinnor att göra: det kommer ju från latinets…
Låt mig ta en minut att tala om Bibeln, och allt gott den gjort för oss än i dag. Ja, alltså, allt gott den gjort för vårt ordförråd! Bibeln är världens mest spridda bok, och med den kolossala kulturella påverkan den haft genom åren är det inte så konstigt att den bidragit också till språket. Man…
Internationella kvinnodagen är tyvärr bara en dag lång (det jämställda vore ju att dela upp året i två lika stora delar så kvinnorna får 182,5 dagar) men den är i alla fall ett utmärkt tillfälle att diskutera genusfrågor. Frågar man en sociolog eller politiker vad genus är får man ett helt annat svar än om…
Det här är en fråga jag fått några gånger, men nyligen kom den för första gången i ett mejl så nu känns det ”officiellt”. Läsaren Göran skriver och frågar varför man ibland säger ”jag skall prata med han” när det heter ”jag ska prata med honom”. Jag har skrivit om hen förr, men irritationen kring…
Skiljetecken använder vi just för att skilja på textenheter – främst satser och meningar – och visa enhetens funktion eller relation till övriga texten. Till exempel markerar frågetecken att en mening ska uppfattas som en fråga, medan ett semikolon kan markera att en sats orsakar en annan. Och så har vi kommatecknet, vårt sannolikt näst…
Så, då har vi klarat av den klichén. Nu ska vi bita i ett lite svårare och mer spännande ämne som har med julen att göra! Julen är Sveriges största högtid, på alla sätt och vis. Vi firar i åtminstone tjugofyra dagar, ibland ännu längre; somliga hävdar rentav att julen varar än till påska. Men…
Här i krokarna, och i en hel del andra krokar, är det vanligt att flickor uttalas som flicker. Det gäller de flesta substantiv där vi lägger till kort -or i plural: byxer, klubber, blommer, pizzerier. Man kan tycka att det är ett ganska bonnigt uttal som tyder på att vi varken kan läsa eller prata…
Min morbror berättade en rolig anekdot sist vi träffades. Här i krokarna fanns för många år sedan en gård som hette Fjants. Sonen på gården, Kalle, var lite av en pajas. Han blev föremål för många samtal i trakten, och omnämndes naturligtvis ”Fjants Kalle”. Uttrycket blev så vida använt att det till slut kunde handla…
Läsaren Martin ber i ett mejl att jag ska förklara hur de och dem används i skriftspråk, innan han gör sig ovän med sina Facebookkontakter. Naturligtvis axlar jag rollen som vänskapsmäklare och försöker reda ut pronomenen vi alltid tycks blanda ihop! Det koncisa svaret är att de är subjektform och dem är objektform. Det betyder,…